torsdag 17 juni 2010

brace yourself



Den här bilden togs när jag och Amanda var nere hos Charlotte på Östragård.
Det var näst sista dagen där och tidigare under dagen hade Tamlin sparkat mig mellan benen. Tror ni att det var lätt att rida? ;) Haha. Men eftersom det var sista gången jag skulle få rida Loppan så tog jag mig upp i sadeln ändå. Och det kommer jag aldrig ångra, för fyfan vad fin han var. 4 år och han var finare än alla hästar jag någonsin ridit. Visserligen kunde jag knappt rida då, men ändå. Det var verkligen något extra att öka traven på den här ponnyn för man kände hur man nästan svävade.
Jag kommer aldrig glömma hur det kändes och hur stort jag log.


Kommer inte heller glömma dagen vi for, då vi skulle säga hejdå. Fyfan vad svårt det var. En vecka och jag var fast. En vecka och jag ville inte lämna honom. Det var något så speciellt med honom och vi skapade en relation på så kort tid.

Oh, Here Comes The Hotstepper "Loppan"
Jag saknar dig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar